Mat

Kollade lite på ett program om mat i Indien. Inte ett matlagningsprogram utan mat på flera plan mer. Dels matkultur, men också hur den förändras i dagens Indien och hur mat används för att särskilja kasten.

En del av programmet handlade alltså om hur det kommer in mer och mer influenser från andra delar av världen också till Indien, speciellt de rikare delarna. Klipp visades från en olivoljeprovning i Bombay tror jag det var. Sedan tillade berättaren att detta inte innebär något hot för den traditionella indiska maten. Och jag märkte hur jag drog nästan en lättnadens suck. En lättnad som jag kände över att den indiska maten, i Indien märk väl, inte kommer att förändras inom någon överskådlig framtid.

Varför tänkte jag så? Om än en kort sekund. Någon del av mig blev glad att matkulturen inte förändras i ett land. Kanske är det ovanligare idag att ett lands mat förblir traditionellt?
Här blir det intressant, för jag bryr mig egentligen inte. Jag kommer aldrig att åka till Indien troligen. Och vad gäller svensk mat, tja, jag föredrar kebab framför sillmacka vilken dag som helst! Den svenska maten åker fram till jul, påsk och midsommar. Med undantag av köttbullarna då, och kanske rökt lax. Men egentligen bryr jag mig inte. Ändå vill en del av mig kunna ha kategoriseringen av de olika ländernas kultur intakt, så jag slipper tänka om liksom. Knäppt.